2015 försökte jag mig på vasaloppet och en svensk klassiker. Fick gjort den där klassikern även om jag bara åkte halva vasaloppet men hela engelbrektsloppet.. Men skam den som ger sig. Jag gav det ett nytt försök och anmälde mig till vasaloppet än en gång men nu öppet spår. Löste ett årskort på Kviberg skidome i september och börja träna.
Skidorna hade då stått sen i vasaloppet 2015 så det blev börja rengöra. Körde varv på varv i två timmar och det var hyfsade spår. Hade precis flyttat till Kviberg så fick närma träningsanläggningen. Var där minst en dag dag i veckan och ibland flera. Varvade pass där med att ge mig in till fysiken i stan. Fick även jobb i Dalstorp utanför Tranemo och stannade rätt många gånger på vägen hem och passade på att träna. Tränade många gånger på att försöka stå på en skida och åka. Sätta ner skidan, upp igen osv. När det blev snö utanför körde jag flera varv för få in tekniken. Då jag kände att det kunde va kul att få gjort klassikern två gånger anmälde jag mig även till Vätternrundan 2016.
Med helt andra förutsättningar tog jag tåget upp och begav mig upp till Sälen och Mora. Fick hoppat av i Borlänge där det blev byta till buss för sista biten. Vallar skidorna med högfluor i Göteborg men tänker att jag tar tejp för fäste. Hämtar ut nummerlappen och får plats i gymnastiksal denna gång. Proceduren var ungefär samma som gången innan men tar bussen hem och dit denna gång. Får lagt ut skidorna senare än jag tänkt mig men får en plats. Loppet närmar sig och kommer iväg. Hyfsat lättåkt fram till första backen. Det visar sig att tejpen satt inte så den har åkt bakåt. Så har i princip kanppt något fäste utan får saxa så brett det bara går. Vissa bitar försöker jag med armstyrka staka mig upp och pulsen går upp på maxpuls. En del som åker förbi mig säger till mig att det ser bakhalt ut och nån undrar om jag inte funderat på valla om. Nä, tro det. Det har jag men hur gör man det i mitt i backen. Till sist är jag uppe och har för mig jag förbruka 2-300 kalorier per km. Den backen tärde rejält. Men nu har jag siktet instället på nästa kontroll och tänker jag får valla om längre fram. Hoppas diagonalandet och kör stakning. Med rejält bättre tid än förra året är jag framme i smågan. Hoppar över vallningen och kör vidare då jag vet det är hyfsat platt. Vid nästra kontroll stannar jag och får lagt på valla. Känner mig i god form och fortsätter. Lite snö fastnar så bitvis är det så man får skrapa av snön men nytta av det i uppförsbackarna. Enda missen i år är att jag spårar ur och drar omkull en del åkare. Sura miner men fortsätter. Kommer till Evertsberg och äntligen får jag se vad som gömmer sig bakom snöret. Liten uppförsbacke och sen går det utför och det rejält. Vissa backar är jag uppe i minst 35 km/h och det på längdskidor. Står i fartställning. Nån gång höll jag på att köra på en som stod i spåret men klarar mig med nöd och näppe förbi. Sladdarna runt där man tar stavtag. Var otäckt då men ler stort när jag insåg jag klara det. Vissa bitar får man ploga ner då andra plogar framför men inte alla som klarar det så då dom kör omkull mig. När jag passerar Risberg tänkte jag åkar ner men här är det urusla spår och kör omkull, tar av skidorna och går nerför. I vasslan tänkte jag kört på men lång kö så då tar jag av skidorna och går ner. Visserligen miss då jag får gå en lång sträcka då folk kommer ner för backen. Efter tunneln tar jag på skidorna igen och kämpar vidare. Mot Mora!
Kämpar på och närmar mig sista biten. När jag närmar mig sista biten kommer jag till ett lättåkt parti in mot mål. Visserligen ganska trött men kämpar på. Stannar vid kontrollerna och får ätit av maten. Får veta vid sista kontrollen att det är gott om tid då jag haft bra hastighet. Till sist kommer sista backen vid Zorngården. Tar mig över bron och in på målrakan och går i mål. I fäders spår för framtida segrar.
Hämtar ut diplomet och köpt lite souvenirer. Beger mig till skolan men tar taxi då jag är rejält trött. Tror det var 1000 m.... Nästa dag beger jag mig till Zorngården och en tur på stan innan det blir ta tåget hem.
